Ta kontroll över utbildningen – Läs om Nic’s undervisning med tv-spel

  • On 12 december, 2017

Hur kan tv-spel användas i utbildning? Vi träffar 23-årige Nic Ullman, ingenjörsstudent och Studentvikarie, för att prata teknik i klassrummet och hur relaterbara områden kan hjälpa i undervisning.

Med en bakgrund inom musiken

Nic är uppväxt norr om Stockholm, i en familj där ena hälften är akademiker och andra hälften är musiker.

-Jag är väl lite mellantinget, så att säga. Jag sjunger och spelar gitarr samtidigt som jag började med elektronik, teknik och programmering när jag var väldigt liten. Just tekniken är jag den enda i familjen som har intresset för faktiskt. Det har jag plockat upp lite här och var. Jag har en storebror som fattade tycke för att göra hemsidor men han fastnade i slutändan inte för det och nu utbildar han sig till musiklärare. Men istället så blev det att jag tyckte att det lät intressant och då fick jag lite sånt därifrån. Sen hade min storasyster, som är musiklärare, lite kompisar som jobbat med teknik på olika sätt, mjukvara eller hårdvara. Då har jag frågat lite och så har det låtit så himla häftigt det här med hur de beskriver att skapa något från vad som helst. Att bara man vrider och vände på de resurser man har och så kan man ändå skapa något underhållande eller ett verktyg som kan hjälpa flera hundra tusentals människor.

Teknik och problemlösning

-När jag var liten började det med att jag alltid varit mycket för problemlösning, och teknik är 100% problemlösning. Jag minns att pappa gav mig något litet lödkit där man skulle sätta ihop en krets som blev en tärning. När jag satte ihop det där var jag runt 8 år och jag förstår inte riktigt att jag fick sitta med de grejerna… Men samtidigt skapar det ett självförtroende som gör att man vågar ta för sig, och vågar man ta för sig så kan det ett intresse växa. Det ligger nog mycket där, att få vara fri i det. Att lära sig något, men sen experimentera med det man lärt sig.

När man är ett litet barn så vill man ju förstå så himla mycket. Man vill förstå sig på omvärlden, och då är att få experimentera och upptäcka verkligen guld.

Nic studerar elektroteknik på KTH i Stockholm men verkar för närvarande även som lärarvikarie. Att testa just lärarrollen kändes naturligt.

-Jag har någonstan alltid tänkt att när jag jobbat som ingenjör ett tag så kommer jag nog vilja jobba som lärare. När jag sedan fick ett mail om att prova på att jobba extra som lärarvikarie så började jag tänka på när jag varit i de situationer då jag sett en gnista tändas i någons ögon när de förstått något och att det har varit jätte tillfredsställande. Sedan så var det även lämpligt i min livssituation, då jag behövde trappa ned lite på min studietakt och vända lite på det, istället för att vara den som sitter och tar till sig kunskap så ville jag prova att dela med mig. Min mamma är även lärare så jag har följt med henne på jobbet under min uppväxt och det har ju gjort att det växt ett intresse också.

En uppgift som Nic har varit med att ta fram för sina elever är att bygga en fungerande tv-spelskontroll.

-Hela den grejen går ut lite på det här praktiska att få experimentera, att det ska bli något mer än att bara sitta och läsa om det. Sedan går de flesta av de här eleverna en utbildning som är spelutveckling, så nästan alla av dem är redan spelintresserade. Tillsammans med en annan lärare så har vi tagit fram den Idén att, varför inte ta något de älskar och knyt ihop det med det här ämnet?

Dels för att få lära sig lite om de här stegen från en tanke till planering och sen göra det praktiskt och sitta och felsöka, programmera och så. Eleverna får på så sätt möjligheten att se att det händer något och sedan i slutändan ha något som de känner är deras. Då blir det på ett helt annat sätt ett bevis på kunskap till skillnad mot om man bara får ett betyg på ett prov. Det blir något man kan ta på!

Praktisk återkoppling i undervisningen

-Jag skulle inte säga att praktiska moment kan ersätta den teoretiska biten eller föreläsningar men jag tror att det är ett ganska nödvändigt komplement i de flesta kurser. Det kan ge lite mer syfte åt eleverna, och det ger lite mer anledning till att lära sig den där teorin. Då känner de att man faktiskt kan använda det till någonting. Sen kan man ju själv känna att när man skapar något så blir man ju oftast så oerhört stolt. Om man lyckas få fram den känslan i ett klassrum så blir hela inställningen till skolan mycket mer positiv.

Desto mer sådana känslor man kan få fram hos elever när dom sitter i skolan, desto mer kommer dom känna att det är kul att gå till skolan. Jag tror dessutom att det triggar igång väldigt mycket för den teoretiska biten. Om man gjort lite teoretiskt, lite praktiskt och sen nästa gång när man gör något teoretiskt, så tror jag att man triggas till att börja fundera över hur man skulle kunna applicera det här praktiskt på någonting.

För att vara lite mer utförlig hur det fungerar med tv-spels kontrollen så går det till så att eleverna får små mikrodatorer, där tanken är att de ska vara lättillgängliga, tex i klassrumsmiljöer. Datorerna har lite in och utgångar som man kan koppla in sensorer eller lampor och sånt till. Sedan kan man läsa av om man tex har tryckt på en knapp, vridit på en joystick, se temperatur, och sen antingen ge direkt feedback i form av att något tänds eller så, eller att information skickas till datorn och att man där sen fortsätter att hantera det i ett spel. Exempelvis att “jaha nu tryckte han på den knappen, nu gjorde hon si och så”.

Jag kan ju stå och prata hur mycket som helst med eleverna om de tekniska framstegen med hur små datorer är och hur mycket de kan göra och så vidare men att de får se på de här datorerna, att de får hålla dem i handen och göra det här, då förstår dom på ett helt annat sätt.

Bakgrunden som ingenjörsstudent i lärarrollen

-Det är väldigt mycket matte på elektroprogrammet. Och just som elektro student vänjer man sig vid att ställas inför nya problem. Man får ofta abstrakta teoretiska verktyg och sedan uppgifter framför sig utifrån principen “lös det här”. Då kan man ju känna att “med vadå, det här har vi ju inte hållt på med?”. Men det har man ju visst egentligen, man har egentligen alla verktyg men man har inte tränats på det här att se på saker från ett annat perspektiv, att dela upp problemet och fundera över vad det finns för delproblem, vad har jag som kan lösa det här?

Det är ändå något som jag tar med mig från utbildningen in till klassrummet, hur svårt det kan vara initialt att börja hitta lösningar. Men eftersom jag inte är ute i yrkeslivet som ingenjör ännu, så lär jag mig ibland lite samtidigt som eleverna och det tror jag kan vara ytterligare en fördel för att det ger mig ett driv då jag ju även har ett personligt intresse att verkligen försöka hitta bättre sätt.

Få eleverna intresserade av ämnet

-Jag försöker hela tiden i största möjliga mån göra saker relaterbara. Annars är det väldigt lätt att tappa eleverna, iallafall i början av ett ämne. Det som jag delvis utgått från har varit att inte haka upp mig så mycket på just uppfyllandet av kunskapskraven för att få ett betyg. Annars är det så lätt att man gör det, “här är kunskapskraven”. Visst är det viktigt att ta upp det som lärare, men jag tror på att till en början inte fokusera på det, för då blir det någonstans att det är inte det som väcker intresset. Istället kan man först försöka hålla sig till ämnet och presentera intressanta saker, och inte hur dom måste jobba. Sen när de fått upp intresset, då kan man lägga fram kraven lite mer, och då är det större chans att de känner att de verkligen vill visa att de kan det här.

Det är även bra att kolla lite vad de har för intresse för att på så sätt ibland kunna skala av lite så att säga. Ibland när man brinner för någonting själv så är det lätt att man försöker trycka in så mycket som kunskap som möjligt men så finns risken att det blir så mycket att ingenting kommer fram. Jag själv har lärt mig ganska mycket där att ta ett steg tillbaka och kanske bestämma mig redan innan hur mycket tid jag ska prata om något. Att lite tänka om det här kommer vara intressant i förhållande till vad man såklart måste prata om, som exempelvis el-säkerhet. Men att man överlag inte tvingar över sin egen passion.

Tips till andra när det kommer till undervisning

-Det som jag har upptäckt, och det gäller inte bara inlärning eller specifikt läraryrket utan nog alla yrken och alla slags relationer, det är att vara uppriktig och rak. Och sättet som det främjar inlärning är att jag upplever att eleverna är mycket mer villiga att lyssna och ta in från någon som de känner är närvarande i sinnet. Och att vara uppriktigt mot dem, det är ett sätt att visa att man är närvarande. Lite mer konkret vad jag menar med det är att visa att jag förstår om elever tycker någon specifik bit är tråkig, och att visa att det är helt okej. Inte försöka låtsas om någonting annat.

Eller om man har en lite halvdan dag, utan att bli allt för privat, så kan man våga visa att “idag är det en seg dag, men vi vänder på det, eller hur”? För att stå där och låtsas om någonting annat, det är så genomskinligt. Personligen känner jag iallafall att då vinner man en helt annan respekt och att eleverna då är villiga att vara uppriktiga tillbaka.

0 Comments